Vilken besvikelse – Tjejvasan 2018

Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. Jag ville inte acceptera faktum men när jag kom till insikt föll krokodiltårarna.


Lördag morgon den 24 februari ringer väckarklockan 05:30. Jag har under natten och även dagen innan känt att det gör ont i halsen, men hoppades in i det sista att det var inbillning. Det var det inte och dessutom misstänker jag att jag har feber.

Jag tar två alvedon som är riktigt svåra att svälja, så det är nog ganska tjockt i svalget.

Efter frukost klär jag ändå på mig hela längdmunderingen och packar för avresa till Oxberg och går till bussen med avgång 06:45.

Strax före avgång rannsakar jag mig själv och tänker att det inte är värt att riskera att få hjärtmuskelinflammation framför att vara enveten.
Besvikelsen är enorm och med krokodiltårar rinnandes ner för kinderna får jag medhåll om att rätt beslut är fattat av alla runt omkring.


Tyvärr kunde inte Åkerblads garantera jag skulle få pengarna tillbaka om jag avbokade rummet mellan lördag och söndag, bara om det blir uthyrt.


Så tillsammans med min man beslutar jag att stanna för att kurera mig i lugn och ro. Förhoppningsvis slipper nu familjen därhemma bli smittad också.

Istället för min tredje Tjejvasan med tre mil på skidor blev det en dag på Åkerblads i hotellsängen, i spat och på promenad i mysiga Tällberg.

Men maten på Åkerblads är ingen besvikelse. Och med hjälp av Alvedon kunde jag svälja ner alla läckerheterna.
Fredagens tvårättersmeny. Kalixlöjrom.

Röding.

Lördagen fyrarätters.

Tonfisk.

Helstekt biff

Ostar och marmelad

Espresso brownie

Även detta år fick jag njuta av Terrys fantastiska pianospel som gör att maten smakar ytterligare lite godare.

Produkttest – Loddo februari 2018

– TEST AV VARUPROVER –


Nu har vi i familjen testat produkterna i Loddos februarilåda. Loddo är en prenumerationstjänst där man får en låda med produktnyheter hemskickad varannan månad.

Barbelles Milkshake vanilj – Söt, men sockerfri vaniljshake. Laktosfri med 24 g protein.

NoRR No 4 Ingefära Citron – Hjälper till att återställa vätskebalansen. Den här var god och läskande i febertider. Ingefäran gör att det förutom vätskebalansåterställning och känns läkande.

Stanley Hjärtformad hänglås
– Ett gulligt lås att hänga på en bro eller använda till skåpet i badhallen.

Nutcup Peanutbutter – De här godbitarna satte jag och Lillasyster tänderna i på en gång. Oj, så goda – Slår Reeses med hästlängder.

Nutrilett Smart meal youghurt blåbär – Perfekt mellanmål att ta i farten. Jag upplevde inte denna som så mycket godisliknande som många andra bars är.

Smakis Smoothie Jordgubb-Banan-Havre-Päron – Mättande gott mellanmål som fick toppbetyg av barnen.

Loka Hallon – bubblande vatten med en god smak av hallon.

Jules Destrooper Almond thins – De här läckerbitarna har vi testat förut och de var även denna gång försvinnande goda.

Är du också sugen på att testa nyheter och upptäcka nya produkter? Testa Loddo, nu med 10% rabatt om du använder koden aks17.

Packar för min tredje Tjejvasan

På lördag kör jag Tjejvasan för tredje året på raken.



Denna gång blir det dock utan min vapendragare och kollega som var den som drog in mig i det hela för tre år sedan. Till hennes stora besvikelse var hon tvungen att lämna WO då vinterns influensa kopplat ett envist grepp och vägrar att ge med sig.


Själv har jag gjort mitt bästa för att undvika alla sjuka barn och kollegor i min närhet och boostat med C-vitaminbrus, ingefära och träning!
Jag fick min beskärda del av influensan runt jul, så förhoppningsvis kommer jag inte insjukna igen på länge.


Uppladdningen inför årets Tjevasan gjorde jag i början av februari. Då åkte jag till Trysil tillsammans med min bästa vän. Det var isande kallt, men så magiskt vackert att det vägde upp för de många köldgraderna. (Det är därifrån alla bilder kommer.)


Vi skidade många timmar runt topparna kring Trysilfjellet och det kändes som att större delen av slingorna var en enda lång uppförsbacke.
Med den träningen i bagaget känner jag att Tjejvasan kommer gå galant på lördag för jag vet att det är en hel del sköna nerförsbackar att glida utför längs den banan i alla fall.


Klockan 9:15 står jag på startlinjen i Oxberg, 15 minuter efter eliten. Som det ser ut nu är det -13 grader, så det gäller att hålla fingrarna varma.
Min tid från förra året tror jag blir svårslagen, men jag ska göra mitt bästa att försöka hålla den och satsar på målgång senast 11:45.


Boendet blir som tidigare år med Tjejvasanpaket på Åkerblads i Tällberg.

Blodförgiftning i MåBra

För ett par månader sedan blev jag kontaktad av en redaktör på tidningen MåBra som skulle skriva ett reportage om sepsis eller blodförgiftning som man säger i folkmun.

Hon hade hittat mitt blogginlägg om blodförgiftning där jag skriver hur det var när sjukdomen drabbade mig 2011.

Intervjun skedde över telefon och sedan blev jag fotograferad någon vecka senare.


Texten blev mycket mer dramatisk än hur jag själv upplevde det.
Under själva sjukhusvistelsen hade jag ju inte någon aning om att jag kunde ha dött, så det var inget jag var orolig över där och då. Och att jag var en hårsmån från döden är jag inte så säker på.


Att bli intervjuad av MåBra var en intressant erfarenhet och framförallt var det spännande att bli fotograferad av ett proffs.

Adventskalender 2017


Äntligen är årets paketkalender klar. Paketen hade jag slagit in sedan någon vecka, men det tog tid att komma på hur jag skulle få till slutfinishen.



Det var först i torsdags, dagen innan första paketet skulle öppnas som jag fick idén.
– En paketlotterikalender!
Paketen öppnas inte i nummerordning utan det kan bli vilken siffra som helst mellan 1-24.

Idén till snöstjärnegranen fick jag från en blogg som heter ”A Beautiful Mess”
Fast istället för att gnugga fram symboler finns det en fråga, mattetal eller en rebus bakom varje cirkel som leder fram till svaret som är en siffra mellan 1-24.

Till exempel: ”Antal fönster på övervåningen + siffran i Bää, bää vita lamm”. Vissa dagar kommer det att krävas lite detektivarbete medan andra, som idag, är det bara att gnugga geniknölarna och räkna multiplikation.

Material:
Presentpapper som bakgrund
Snöstjärnor utskurna med plottermaskin (Silhouette Cameo)
Cirklar i guldpapper
En bit granbark
Ljusslinga
Limpistol
Limstift

I de 24 paketen gömmer sig saker som inte kostat mer än 10 kronor. T.ex Pysselpåsar från Rusta, godis, torkad frukt och småprylar från Tiger of Copenhagen.

Höstlov i Dubai


Nu är vi hemma igen efter tredje höstlovet på raken i Dubai. Det var en lika varm, härlig och upplevelserik resa denna gång.



Vi bodde tillsammans med vänner till oss i en etagelägenhet på 300 m2 på 57 våningen i Cayan tower (twisted tower).
Vi hade följaktligen en hissnande utsikt och det tog ett par dar att vänja sig, i synnerhet med att gå ut på balkongen.


Men sedan var det en baggis att äta frukost på balkongen.

Vi ankom Dubai sent på måndag kväll den 30 oktober och det dröjde till efter midnatt innan vi klev in i lägenheten.
Första dagen tog vi det lugnt och bekantade oss med omgivningarna, främst poolområdet, och försökte ställa om till tidsskillnaden på 3 timmar.


Närstudie av byggnaden vi bodde i, Cayan Tower, 307 m högt och med 73 våningar.


På kvällen promenerade hela gänget hela vägen bort längs JBR Walk till Pizza Hut.
Det enda stället i Dubai som är billigare än i Sverige. Vi kom undan med ungefär 45:- per person :).

Jag och Lillasyster promenerade hela vägen tillbaka medan de andra tog sig hem i taxi.


Onsdagen den 1 november åkte vi ut till Atlantis. Där ute, längst ut på palmön, hade vi inte varit tidigare.
Vi hade köpt biljetter vid ankomst på flygplatsen till rabatterat pris, men ändå ca 600:- per person. Tyvärr var vi inte de ensamma om att vilja gå på vattenland denna onsdag.


Det blev en dag av köande. Väldigt tråkigt. Vi hann med att åka ungefär 5 vattenrutschkanor på hela dagen. Givetvis kunde man uppgradera med ett expresspass och gå före i köerna till det facila priset av ca 300:- per person.

Vi har hört att Atlantis ska vara det bästa vattenlandet, men tyvärr blev det inte någon fantastisk upplevelse för oss på grund av alla köer och maten var också extremt dyr. Så Wild Wadi får bättre betyg av oss.

I biljetten ingick ett besök på akvariet. Visst var det ett imponerande stort akvarium, men inte mer än så.

Torsdagen den 2 november åkte jag och maken till Jumeirah Golf Estates för en runda golf på Fire Course. Mer om den dagen här.


Fredagen den 3 november hängde vi på stranden tillsammans med alla helglediga.

En skyline under ständig förändring. Mycket har redan skett sedan vår första resa 2015.

After beach och sen lunch. Alla pappor och barn gick till Pizza Hut, medan mammorna fick en lugn och harmonisk lunch för oss själva.

God mat med asiatisk touch och en mycket trevlig pratstund.


En bra dag avslutades med kvällsdopp i poolen.

Lördagen spenderades vi poolen igen och sedan åkte vi med monorail till Burj Khalifa

För att få med hela världens högsta byggnad på bild måste man lägga sig ner på marken.

Burj Khalifa 828 meter, 163 våningar.

Söndag och åter på stranden.

Barnen var kreativa med sanden och skulpterade sköldpaddor som dekorerades med snäckor.

På kvällen tog jag och lillasyster en rejäl promenad till Marina Mall för att köpa en liten souvenir.

Måndagen spenderades på Dubai Parks och var en helt fantastisk dag. Allt om den här.

Tisdagen blev vår sista dag i Dubai för denna gång. Vi njöt av solen vid poolen och den goda glassen från Icons en sista gång.
På kvällen promenerade vi till Marina Mall och sedan till JBR Walk där vi intog den sista måltiden på The Butcher Shop and Grill.
Lillasyster köpte lysande skor, men de hade inte i Storasysters storlek så hon fick en hennatatuering som plåster på såsren.

Der blev en ganska tidig kväll för att packa ihop våra tillhörigheter och att försöka få lite sömn innan väckarklockan skulle ringa 4:30.

Taxiresan till flygplatsen gick smidigt i arla morgon stund då det inte var särskilt mycket trafik.

Efter boarding vid gaten väntade en oändligt lång bussresa ut till vårt flyg. Barnen fick som tur var sittplats.


Det så länge ut att bli en resa utan några direkta incidenter, men senare på eftermiddagen när vi kommit hem upptäckte vi att vi var en iPad kort…
Glömd på flygplanet men hittades som tur var av städpersonalen.

Dubai Parks

i Dubai parks fick vi uppleva hur det måste ha varit att vara Michael Jackson för en dag. Något vi troligtvis aldrig får vara med om igen.



Måndagen den 6:e november bar det av i taxi till Dubai Parks som ligger i höjd med den konstgjorda palmön Jebel Ali. Själva ön var klar 2006, men bygget av bostäder, hotell och kontor är ett pågående byggprojekt utan slutdatum.
Under taxiresan passerade vi en mängd industrilokaler innan vi tillslut åkte genom en portal och kom fram till ett gigantiskt område med parker.
Dubai Parks har bara varit öppet mindre än ett år och taxichauffören hade svårt att hitta bland alla öde parkeringsytor. Vi trodde nästan att det var stängt, men tillslut kom vi fram till en bemannad taxizon där vi blev avsläppta och visades till Lego Water Park vilket var ca 5 minuters promenad genom en nyproducerad by inspirerad av fransk medeltidsarkitektur.


Givetvis använde vi Entertainerappen även här och fick två ”1 day 2 parks admission” till priset av en. Kostnad 285 AED = SEK 680. (för två med Entertainer)

Vi började vår dag på Lego Water Park, där vi unnade oss en Cabana till dagens specialerbjudande; halva priset. Vi hade ändå tänkt att hyra handdukar, då vi inte orkade släpa på blöta handdukar en hel dag, och priset blev inte så mycket högre för Cabanahyran och då fick vi även läsk, vatten, kassaskåp, kylskåp och så badlakan förstås.

När vi precis kom in var det vi och max två familjer till och vi skyndade oss att åka så mycket som möjligt eftrsom barnen var oroliga att det plötsligt skulle komma mycket folk.
Det gjorde det inte. Lite fler kom det såklart men jag tror inte att besökarantalet översteg 100.

På 30 minuter hade vi åkt fler vattenrutschkanor än vad vi hann med en hel dag på Atlantis.

Snacka om att få valuta för pengarna. Visst var attraktionerna på Lego Water Park lite mer barnvänliga, men jag tycker att de var helt ok. Det fanns inga ”fritt fall” varianter, men de kan jag ändå klara mig utan.

Den bästa var ”den orangea” twist ’n spin eller toaletten som tjejerna kallade den. Som att bli nerspolad i en toalett.


Eter sex timmars badande packade vi ihop oss och begav oss till näst park. Motiongate.

Motiongate består av fyra sektioner; Columbia Pictures, Dreamworks, Smurfs Village och Lionsgate.


Vi började med Columbia Pictures och bergodalbanan, The Green Hornet: High Speed Chase. Den kändes lite som ”Vilda Musen” på Gröna Lund, väldigt ryckig, inte alls i min smak.


Vi fortsatte att testa attraktionerna på Columbia Pictures utan att spendera en enda minut i kötid.

Cloudy with a Chance of Meatballs
– River Expedition: En blöt åktur där Vattenmelonelefanter sprutade vatten på oss, men annars var det inte så spännande mer än att titta på alla konstiga matvarelser runt vattenkanten.

I Ghostbusters: Battle for New York fick vi skjuta monster på stora skärmar och få poäng för antal träffar. Jag blev besviken för jag trodde att det skulle vara ett spöktåg där man verkligen överraskades av monster, men så var det alltså inte.

Hotel Transylvania är en mycket långsam attraktion där man åker runt på hotellet och får se olika scener uppbyggda med dockor. Varken läskigt, spännande eller actionfyllt.

Zombieland Blast Off – now we’re talking. Här blev det fart och flera G. Uppskjut och frittfall och läskiga Zomibies på TV-skärmar innan hissdörrarna öppnades till attraktionen. Det räckte med en gång för min del, men barnen åkte två gånger.


Vi tog oss vidare till Smurfbyn där vi åkte Smurf Village Express. Vid första anblick trodde vi att det skulle vara som ”nyckelpigan”, alltså en väldigt snäll bergodalbana, men skenet bedrog och den var riktigt fartfyllt.

Det var inte någon trängsel på tåget precis. Döttrarna längst fram och föräldrarna längst bak.


Nästa anhalt blev Dreamworks för att kolla in vad Shrek och de andra hade att erbjuda.

Dreamworks var helt inomhus och består av fyra stora rum, rikligt dekorerade efter fyra av storfilmerna; Shrek, Madagaskar, Kung Fu Panda och Draktränaren.

Vi började med Shrek’s Merry Fairy Tale Journey ett sagotåg som berättade hur Shrek och Fiona träffades. Det var väldigt hög volym och svårt att uttyda vad alla sa. Fint gjort, men ingen action.

Vi drog vidare till nästa rum som var med tema Draktränaren där åkte vi Dragon Gliders. Äntligen lite fart och fläkt. Man åkte i taknocken av huset med dinglande ben och färden var fylld med överraskningar. Vi var inte alls med på att en drake skulle spotta på oss.

Sedan gick vi till nästa rum , Madagascar, och här fanns Motiongates absolut bästa bergodalbana. Madagascar Mad Pursuit! Det blev ett j-kla drag sedan sköts man rakt upp i mörkret. Den här åkte vi två gånger på raken. (Senare gick tjejerna tillbaka och åkte den fem gånger till)

Sista anhalten blev Lionsgate med Hungergames tema. Eftersom jag hade lite känningar av illamående efter allt åkande beslutade vi oss för att ta den ”lugna” flygturen först; Panem Aerial Tour. En 4D simulator som inte alls var särskilt lugn. Fy 17 vad jag blev åksjuk och var tvungen att blunda mer än halva flygresan.

Nu återstod bara den bergodalbana som Lillasyster tjatat om att få åka ända sedan vi kom in i parken; Capitol Bullet Train. En attraktion med loop och skruv som jag normalt hade klarat av, men nu var min kropp så omskakad att den sa ifrån – inga mer åkturer!

Barnen fick åka själva och det gjorde de. Två gånger.

Vi tog en paus i åkandet och gick till Hollywood theatre för att de Step Up Dubai inspirerad av filmerna ”Step Up”.

Det var en 25 minuter lång föreställning med dans och sång i isande kall salong.
Trots en liten men tapper publik gav scengänget järnet och det var riktigt bra.

Efter showen åkte resten av familjen, framförallt barnen, lite mer. Sedan blev det en mycket sen middag på Mc Donald’s innan taxiresan tillbaka igen.
Taxiresan är en historia för sig. Taxichauffören var något okoncentrerad på att köra för fokus var på telefonen. Då körde han fel och när han skulle vända körde han på en kant. Efter en liten stund upptäckte han att det var punka på framdäcket.

Det tog en liten stund innan en ny bil kom, men till slut kunde vi återuppta färden mot Dubai Marina i ny bil och med ny lite mer fokuserad chaufför.


Det blev en fantastisk dag och vi fick nästan nypa oss i armen. Så här måste det varit att vara Michael Jackson när de hade öppet Liseberg bara för honom under konsertturnén i Göteborg 1988.

Jumeirah Golf Estates Fire course


Denna resa provade vi för första gången att spela golf i Dubai. Vi valde en av de banor som finns med i Entertainerappen och fick två greenfee till priset av en.



Här kommer ”DP World Tour Championship, Dubai” gå av stapeln mellan 16 – 19 november, men tyvärr var mästerskapsbanan Earth course avstängd för finputsning inför tävlingen och vi fick nöja oss med Fire course.

Greenfeepriset var 825 AED = SEK 1980, men då ingår obegränsat med bollar på rangen, golfbil, cooler med vatten, iskalla handdukar (som delades ut längs banan), tvätt av klubborna, leverans av bagen till taxizonen och självklart tillgång till superfräscha omklädningsrum.

Jag har nog aldrig spelat en bana med så mycket bunkrar, fast det säger ju sig själv när man befinner sig i ett ökenland med outtömlig tillgång på sand att det är ett självklart materialval.

Det gick åt mycket vatten i värmen, trots att vi åkte bil.

Förrutom den mest bunkerrika banan var det också en av de längsta banor jag spelat. Två par 5-hål på över 500 m och den absolut längst par 3:an jag spelat som var hela 179 m.

Fast det var såklart värre för maken som fick spela nästan 600 m långa par 5:or och par 3:or över 200 m.

Det gick inte så bra de första 9 hålen, men sedan var jag ordentligt uppvärmd och prickade in 4 par och en birdie på hemvägen, så slutresultatet blev inte så pjåkigt. Det viktigaste av allt var ju såklart att jag vann över maken i matchspelet.

Här kan man köpa sig ett litet residence om man har pengar. Ca 14 miljoner ska det tydligen kosta, men det finns lägenheter i trakten med fyra sovrum som går loss på endast 6. Då kanske man med lite tur springer på Stenson som är hedersmedlem och tydligen husägare i området.

18:e green med klubbhuset i bakgrunden där vår medspelare Roberto från Italien puttar. Ett bra hål där både jag och maken gör par!

Det hade ju varit fantastiskt att få spela Earth course, men vi fick nöja oss med att titta på 18:e green där läktare och tält redan stod redo att ta emot publiken två veckor senare.

Ett tips:
Jumeirah Golf Estates ligger lite off. – Det kan därför vara bra att planera och beställa taxi i god tid eftersom det tar mellan 20-30 minuter innan den kommer.

Vårt bröllop

Varför så hemligt?

Att vi skulle gifta oss har vi vetat i över ett år, men hur det skulle bli var länge oklart.

Vi var i alla fall eniga om att det inte skulle vara något traditionellt.

Tiden gick och racersnabbt hade det redan gått ett år sedan förlovningsdagen.
Vi pratade om att den 22 september var ett bra datum även för vigseln och att kanske nästa år skulle bli perfekt, men så tyckte sambon att det var synd att vigselringen bara låg i skåpet och skräpade.
Vi började då spåna lite på att vigas i Dubai, eftersom vi hade en resa inbokad dit.


Vi såg framför oss hur vi vigdes i öknen mot den röda sanden.

Men då det är utomlands blir det bara en välsignelse där så det måste ändå göras en formell vigsel i Sverige.

Nu gick planeringen ganska snabbt för vi ville ju få klart den ”riktiga vigseln” innan avresan.
Vi beslutade oss för en liten vigsel på hemmaplan med varsitt vittne.



Först hörde vi med vigselförrättaren när hon kunde, för utan en vigselförrättare är det svårt att bli vigd.
Hon kunde tack och lov innan vår avresa, den 21 oktober.

Därefter hörde vi med våra vittnen som till vår stora glädje båda tackade ja till uppdraget.

Jag och sambon letade efter en fin plats i området vi bor och fastnade tillslut för en liten udde vid sjön bakom vårt hus.

Det såg länge ut som om det skulle ösregna större delen av lördagen, men ju närmare dagen kom desto bättre väderprognos blev det och som tur var behövde vi inte sjösätta plan B.

Under de få veckorna som följde fixade vi med kläder, bestämde menyn och spånande på dukning och dekorationer.

Så kom dagen med stor D, dagen för vigseln.

Jag vaknade tidigt som vanligt och gick upp och duschade.


Sedan stansade jag ut höstlöv i tre olika färger med plottermaskinen till en girlang och som bordsdekoration.

När övriga familjemedlemmar och mitt vittne vaknat förberedde vi maten och fixade till dukningen innan vi gick ut till vigselplatsen och dekorerade med ljuslyktor och ett litet bord för bubbel.


Även om man från början känner att man har all tid i världen blir det ändå på något märkligt sätt tidsbrist.
När vi kom tillbaka från vigselplatsen hade tiden rusat iväg och det började bli knappt om tid att göra sig iordning.
Först sminkades jag och sedan fixades håret samtidigt som jag fick i mig lite pizzalunch.

Fotografen kom punktligt klockan 13:15, men han fick snällt vänta på att naglarna formades och lackades och barnen fick en liten makeover med lockar och nagellack.


Nu bar det av ut i skogen med fotografen till en trollskogsplats jag spanat in. Det var lite småkyligt ska erkännas, men solen sken och vi kunde inte ha fått bättre väder med tanke på att det är oktober.

Klockan 15:00 – vigseldags!



Tyvärr blåste det så mycket att ljusen i lyktorna blåstes ut
, och det var såklart riktigt kyligt.
Men vad gjorde väl det när vigseln var så otroligt varm.

Vi hade fått skriva var och en på sin kammare om varför vi vill gifta oss med varandra. Det var fina ord som sedan förmedlades genom vigselförrättren och värmde långt in i själen.

Våra döttrar sjöng ”All of Me” som även det var otroligt värmande. Jag är så imponerad att äldsta dottern kunde spela gitarr över huvud taget med tanke på att mina fingrar var helt stelfrusna.

När vigselceremonin var över

 var vi alla så kalla att vi fick bära med oss skumpan och korka upp den hemma istället.


Väl hemma skålade vi i köket och sedan tog fotografen några sista bilder på vår balkong.


Därefter slog vi oss ner vid middagsbordet och intog förrätten. Vuxna på nedervåningen.

Och barnen på övervåningen.

Till förrätt blev det carpaccio på oxfilé med Västerbottenost och en Sahimi med Salmalax, avokado och mango.

Huvudrätten var förberedd, men vi hjälptes åt att tillaga den.
Torskrygg med trattkantareller (från skogen bakom huset) kokt potatis och vitvinssås.

Till efterrätt åt vi vaniljpannacotta med havtornsgelé. Havtornen kom från tomten.

Under middagen höll våra vittnen tal.
Det var vackra ord som förmedlades och än en gång blev man helt varm i hjärtat och själen.

När vår bröllopsdag var till ända kände vi att vi var otroligt nöjda över hur dagen blev och att göra om allt i Dubai kändes som kaka på kaka.

Så vi strök helt enkelt Dubaiupplägget och kände då att vi inte behövde hålla det hemligt längre.

Lite fler bilder från dagen: (Vi har i skrivandets stund inte fått alla bilder från fotografen, bara två)

Min klänning. Ett reafynd från H&M. Jag googlade på ”enkel bröllopsklänning” och hittade den här. Jag är så nöjd och jag tror inte att jag kunde hitta en bättre ens för 1000-tals kronor.
Jag tog hjälp av ett skrädderi att sy in den ett par centimeter upptill annars satt den helt perfekt.

Buketten.

Eftersom det var en höstvigsel valde vi en orange touch på bröllopet. Jag ville ha en enkel bukett och hade egentligen tulpaner i tankarna, men de var inte riktigt i säsong. Det fick bli oranga kallor.

Färgschemat på dukning och även ballongerna blev orange, rosa och cerise efter prickarna på ett par strumpor jag har :).

Som bordstabletter hittade jag trälock i bambu tänkta för plastlådor, men de blev väldigt fina som underlägg.

Höstlöven är utstansade med plottermaskin och runt ljusen knöt jag bara lite bast.


Vi fick en fantastisk dag med en liten, intim och känslosam vigsel.
Det kunde inte ha blivit bättre! (Jo, kanske om det hade varit 15 grader varmare…)

Hänt i veckan – vecka 41, 2017

Årets sista golftävling och årets första fästing.

Måndag; Vår tur enligt körschemat att lämna och hämta till fotbollsträning. Jag körde hämtning av genomblöta tjejer i Saltsjö Duvnäs.

På tisdagen var jag ledig för tidigare helgjobb. Jag trotsade duggregnet och gav mig ut på banan. Det var föga förvånande inte en enda bil på parkeringen.
Ett varv på Skogsbanan med två bollar blev det och finputsning inför årets sista tävling på lördagen.

På eftermiddagen hämtade jag tjejerna direkt efter skolan slutade. Lillasyster på Ingarö och Storasyster i Nacka. Färden slutade i Kungens Kurva och Bounce,

En timmes hopp och lek i studsmattparadis. Svetten lackade och det var sååå kul. För ett tag var jag världens bästa mamma.

En timma gick snabbt och det kom givetvis önskemål om att stanna längre eller åtminstone få besöka Bounce en gång i veckan, men jag degraderades snabbt på ”världens bästa mamma skalan” när jag vänligen men bestämt svarade nej.
”- men, en gång i månaden då?”
Kvällens middag intogs på IKEA och givetvis gick vi inte tomhänta därifrån. Några sköna små runda ”ulldynor” till köksstolarna fick följa med hem tillsammans med ljus, som man ju alltid kan behöva.

På onsdagkvällen åt jag middag på Vapiano i Gamla Stan tillsammans med två forna kollegor som jag inte träffat på länge.
Det var mysigt att få en uppdatering om vad som händer i deras liv nuförtiden.

På lördagen var det så dags för årets sista golftävling och vilket fantastiskt höstväder det blev efter hot om det totalt motsatta tidigare under veckan.
Fyramannascramble på Salems golfklubb med två tjejer från hemmakubben och en från tjejtouren i mitt lag. Vi spelade i samma boll som det andra rena damlaget och hade en fantastiskt trevlig 6-timmars runda i höstsolen.
Totalt var det 40 lag med och rent resultatmässigt lyckades vi tyvärr inte så bra. Vi hade 7,6 att dra av från våra 72 vilket inte stod sig särskilt långt mot segrarnas 56 slag netto.

Men vad gjorde väl det? Det var härlig stämning vid middagen även om vi inte heller lyckades kamma hem några priser i music quiztävlingen Yellow Mike anordnade.

Söndagen bjöd på ytterligare en fin höstdag och började med friidrottsträning. Lillasyster var dock och spelade fotbollsmatch och många andra hade annat på agendan för det var betydligt färre barn denna vecka.
På eftermiddagen tog vi en promenad runt sjön vid vårt hus och kom hem med mängder av trattkantareller.

Jag fick även med mig en fästing hem som hade lyckats bita sig fast i midjan. Årets första… den 15:e oktober.