Dubai Parks

i Dubai parks fick vi uppleva hur det måste ha varit att vara Michael Jackson för en dag. Något vi troligtvis aldrig får vara med om igen.



Måndagen den 6:e november bar det av i taxi till Dubai Parks som ligger i höjd med den konstgjorda palmön Jebel Ali. Själva ön var klar 2006, men bygget av bostäder, hotell och kontor är ett pågående byggprojekt utan slutdatum.
Under taxiresan passerade vi en mängd industrilokaler innan vi tillslut åkte genom en portal och kom fram till ett gigantiskt område med parker.
Dubai Parks har bara varit öppet mindre än ett år och taxichauffören hade svårt att hitta bland alla öde parkeringsytor. Vi trodde nästan att det var stängt, men tillslut kom vi fram till en bemannad taxizon där vi blev avsläppta och visades till Lego Water Park vilket var ca 5 minuters promenad genom en nyproducerad by inspirerad av fransk medeltidsarkitektur.


Givetvis använde vi Entertainerappen även här och fick två ”1 day 2 parks admission” till priset av en. Kostnad 285 AED = SEK 680. (för två med Entertainer)

Vi började vår dag på Lego Water Park, där vi unnade oss en Cabana till dagens specialerbjudande; halva priset. Vi hade ändå tänkt att hyra handdukar, då vi inte orkade släpa på blöta handdukar en hel dag, och priset blev inte så mycket högre för Cabanahyran och då fick vi även läsk, vatten, kassaskåp, kylskåp och så badlakan förstås.

När vi precis kom in var det vi och max två familjer till och vi skyndade oss att åka så mycket som möjligt eftrsom barnen var oroliga att det plötsligt skulle komma mycket folk.
Det gjorde det inte. Lite fler kom det såklart men jag tror inte att besökarantalet översteg 100.

På 30 minuter hade vi åkt fler vattenrutschkanor än vad vi hann med en hel dag på Atlantis.

Snacka om att få valuta för pengarna. Visst var attraktionerna på Lego Water Park lite mer barnvänliga, men jag tycker att de var helt ok. Det fanns inga ”fritt fall” varianter, men de kan jag ändå klara mig utan.

Den bästa var ”den orangea” twist ‘n spin eller toaletten som tjejerna kallade den. Som att bli nerspolad i en toalett.


Eter sex timmars badande packade vi ihop oss och begav oss till näst park. Motiongate.

Motiongate består av fyra sektioner; Columbia Pictures, Dreamworks, Smurfs Village och Lionsgate.


Vi började med Columbia Pictures och bergodalbanan, The Green Hornet: High Speed Chase. Den kändes lite som ”Vilda Musen” på Gröna Lund, väldigt ryckig, inte alls i min smak.


Vi fortsatte att testa attraktionerna på Columbia Pictures utan att spendera en enda minut i kötid.

Cloudy with a Chance of Meatballs
– River Expedition: En blöt åktur där Vattenmelonelefanter sprutade vatten på oss, men annars var det inte så spännande mer än att titta på alla konstiga matvarelser runt vattenkanten.

I Ghostbusters: Battle for New York fick vi skjuta monster på stora skärmar och få poäng för antal träffar. Jag blev besviken för jag trodde att det skulle vara ett spöktåg där man verkligen överraskades av monster, men så var det alltså inte.

Hotel Transylvania är en mycket långsam attraktion där man åker runt på hotellet och får se olika scener uppbyggda med dockor. Varken läskigt, spännande eller actionfyllt.

Zombieland Blast Off – now we’re talking. Här blev det fart och flera G. Uppskjut och frittfall och läskiga Zomibies på TV-skärmar innan hissdörrarna öppnades till attraktionen. Det räckte med en gång för min del, men barnen åkte två gånger.


Vi tog oss vidare till Smurfbyn där vi åkte Smurf Village Express. Vid första anblick trodde vi att det skulle vara som ”nyckelpigan”, alltså en väldigt snäll bergodalbana, men skenet bedrog och den var riktigt fartfyllt.

Det var inte någon trängsel på tåget precis. Döttrarna längst fram och föräldrarna längst bak.


Nästa anhalt blev Dreamworks för att kolla in vad Shrek och de andra hade att erbjuda.

Dreamworks var helt inomhus och består av fyra stora rum, rikligt dekorerade efter fyra av storfilmerna; Shrek, Madagaskar, Kung Fu Panda och Draktränaren.

Vi började med Shrek’s Merry Fairy Tale Journey ett sagotåg som berättade hur Shrek och Fiona träffades. Det var väldigt hög volym och svårt att uttyda vad alla sa. Fint gjort, men ingen action.

Vi drog vidare till nästa rum som var med tema Draktränaren där åkte vi Dragon Gliders. Äntligen lite fart och fläkt. Man åkte i taknocken av huset med dinglande ben och färden var fylld med överraskningar. Vi var inte alls med på att en drake skulle spotta på oss.

Sedan gick vi till nästa rum , Madagascar, och här fanns Motiongates absolut bästa bergodalbana. Madagascar Mad Pursuit! Det blev ett j-kla drag sedan sköts man rakt upp i mörkret. Den här åkte vi två gånger på raken. (Senare gick tjejerna tillbaka och åkte den fem gånger till)

Sista anhalten blev Lionsgate med Hungergames tema. Eftersom jag hade lite känningar av illamående efter allt åkande beslutade vi oss för att ta den ”lugna” flygturen först; Panem Aerial Tour. En 4D simulator som inte alls var särskilt lugn. Fy 17 vad jag blev åksjuk och var tvungen att blunda mer än halva flygresan.

Nu återstod bara den bergodalbana som Lillasyster tjatat om att få åka ända sedan vi kom in i parken; Capitol Bullet Train. En attraktion med loop och skruv som jag normalt hade klarat av, men nu var min kropp så omskakad att den sa ifrån – inga mer åkturer!

Barnen fick åka själva och det gjorde de. Två gånger.

Vi tog en paus i åkandet och gick till Hollywood theatre för att de Step Up Dubai inspirerad av filmerna ”Step Up”.

Det var en 25 minuter lång föreställning med dans och sång i isande kall salong.
Trots en liten men tapper publik gav scengänget järnet och det var riktigt bra.

Efter showen åkte resten av familjen, framförallt barnen, lite mer. Sedan blev det en mycket sen middag på Mc Donald’s innan taxiresan tillbaka igen.
Taxiresan är en historia för sig. Taxichauffören var något okoncentrerad på att köra för fokus var på telefonen. Då körde han fel och när han skulle vända körde han på en kant. Efter en liten stund upptäckte han att det var punka på framdäcket.

Det tog en liten stund innan en ny bil kom, men till slut kunde vi återuppta färden mot Dubai Marina i ny bil och med ny lite mer fokuserad chaufför.


Det blev en fantastisk dag och vi fick nästan nypa oss i armen. Så här måste det varit att vara Michael Jackson när de hade öppet Liseberg bara för honom under konsertturnén i Göteborg 1988.

Kommentera