Tisdag = Rodda runt

Igår, efter middagen, tog jag och pojkarna cyklarna och stack ut en timme. Det blev allt från små slingrande stigar till 100m på assfallt. Storebror, som cyklade lite snabbare än mig och lillebror, skrämde rådjur i skogen som aldrig förr. Hela tre olika hjordar stötte han på. Vi såg även svanparet med sin svanunge i dammen, hörde konstiga fåglar och hälsade på korna i hagen.  Vädret var underbart och när vi kom in var laddade med energi att orka sova. Killarna borstade tänderna och kröp ner i sina sängar på en gång. 

Tisdag. Och mannen är i på tjänsteresa. Jag har lyckats boka in en sen läkarmottagning på jobb. Barnen ska för första gången åka taxi från skolan och hem för att slippas hämtas allt för sent. Sen är det orientering ikväll. Dock så får vi se om vi åker. De vill att varje barn ska ha en vuxen med, vilket jag förstår. Och då de ska göra en variant av sprintorientering idag så är det inte helt bra att ha med sig lillebror, för storebrors skulle. Så jag roddar lite. Ser om någon kan tänka sig sölja med storebror alternativt ta hand om lillebror.  Det är nu man blir lite avis på alla som har sina föräldrar och syskon boende i närheten.  I värsta fall får vi helt enkelt hoppa över dagens träning.

Nepp, nu ska jag väcka barnen, packa gympapåsar, svepa en kaffe.
Slå på värmen på bilen
Tisdag, nu kör vi.

Måndag = Rosa Bandet Loppet

Inlägget innehåller info om PR-event och produkter ur goodiebag

Delar av gänget som jag sprang med. Sofie hade bestämt att det skulle tas en rump-bild… där hon skulle vara fotografen.  Jag skulle vilja säga att det blev en väldigt snygg rumpbild…. men funderar på om bilden inte hade varit snyggare från andra hållet.  De snygga träningsbyxorna och linnena, vilka vi fick i goodiebagen, kommer från Gavelo

Så var det gjort och genomfört. Loppet med den där backen som ALLA löpare någon gång har hört talas om, Abborrebacken. Nu kan jag tycka att just Abborrebacken har fått oförtjänt mycket fokus, det finns faktiskt  många fler jobbiga och långa backar som ska attackeras under loppets gång.  För vilken mil det var. Helt galet. RosaBandet Loppet har precis samma bansträckning som sista milen av Lidingöloppet (3milen). Att överhuvudtaget ta sig an sista milen med 2mil i benen är galet. En applåd och hatten av för er som gjort den resan.

Jag precis innan jag hämtade ut nummerlappen. Då magen var paj fick det bli en improviserad lunch bestående av en banan och en Nicks! choklad. Som jag sagt tidigare är den där chokladen inte mitt förstahandsalternativ. Hade faktiskt mycket hellre tagit en vanligt hederlig kexchoklad. Men då det är tillgång och efterfrågan som styr, så fick det bli en Nicks. Och helt uppenbart fungerade den bra att springa på. 

Banan var som sagt kupperad. Jag blev dock glatt överraskad när jag insåg att det var några längre fina utförslöpor. För går det upp, måste det gå ner. Nerförsbackarna var dock, precis som de uppför, grymt branta. Bara att släppa loss benen med andra och låta dem rulla nedför.  Jag lyckades med konststycket att trampa snett efter  1,2km. Som tur var, var det högerfoten som fick sig en smäll. Bet ihop, löpte på och efter 3min hade endorfinerna gjort sitt och foten kändes okej.

Mitt tysta mål var att gå i mål under 60 min. Min dröm var under 50min.  Men då jag på morgonen samma dag som loppet skulle gå allvarligt övervägt att inte starta (3timmars sömn, en mage som antydde att jag ätit något fel dagen innan, tungt huvud och en kropp som inte svarade upp) så var den där drömmen stryken i och med att jag bestämde mig att köra.

Här är vi hela gänget. Om ni funderar på hur det gick för de andra tjejerna in och läs på Sofis, Anna-Karins, Nettans, Jessicas och Lindas bloggar. 

Men jag tog mig som sagt i mål. När jag såg mållinjen drog jag på en spurt. Nu tusan skulle jag plocka tid.  Jag orkade precis över mållinjen. Armarna och benen pirrade och bar mig knappt.  Jag var helt slut… i cirka 1,5min. Sen vandrade jag vidare, tog den obligatoriska bananen, festade loss på torr bulle och begav mig mot duscharna.  Med en medalj runt halsen och lycklig själ.  Jag hade någonstans förberett  mig på att bli löparbakis.  Men se det slapp jag. Det måst eju betyda att jag hade kunnat pressa mig lite mer. Sprungit på lite snabbaste. Frågan är bara om jag då fortfarande hade gått i mål med ett leende på läpparna. Upplevelsen är ju trods allt så mycket mer värt än de där fjuttiga små sekunderna.

Lördag = Dop och uppladdning

Pojkarna är hemma hos mormor den här helgen. Jag och mannen ska iväg på dop i eftermiddag inne i stora staden.  Träffa vänner som det var alldeles för länge sedan vi kramade om.  Men innan vi beger oss av till kyrkan så ska vi ta en sväng på Mall of Scandinavia. Tillsammans-shopping utan barnen. Lyx!

Efter dopet så åker mannen hem och jag fortsätter ner till O’larys på Sveavägen för att köra uppladdning tillsammans med tjejerna inför Rosa bandet loppet imorgon. Sofi och Sarianne har lovat att det är ”bästa möjliga uppladdningen!”, så mina förväntningar är höga.

Nehepp, nu står mannen och stampar i hallen.
Nu kööör vi!
(Och hoppas att Aurora-folket inte kör med allt för tunga fordon på vägen…)

Fredag = Vilka lopp blir det nu då?

I och med att jag springer Rosa Bandet loppet på söndag så står jag sedan obokad för lopp framöver. Och jag ska medge att det känns lite tomt.  Så nu börjar jakten på dem perfekta loppen att springa, dels i höst och under våren 2018.  Då jag har bestämt mig för att upplevelse går före tidsmässiga prestationer så är jag lite sugen på att springa lopp jag aldrig tidigare sprungit.

På min önskelista över lopp står

21/10-17 Stockholm above and below
7/4-18 Prag Halvmara
AiM challenge tillsammans med mannen i mitt liv. Något som egentligen är väldigt långt från min comfortzone. Men så pass galet att jag vill göra det.
Sen har jag ju Göteborgsvarvet med. Det går lite mot mina principer att köra det igen. Men det var ett ruskigt trevligt lopp så det tåls att tänkas på.  Och Köpenhamn Halvmara om jag känner för ett längre lopp på höstkanten.

Så så ser min önskelista ut. Nu är det bara frågan om hur jag ska få till det med Prag och hejjarklacken. Om dem skulle vilja följa med. Mannen i mitt liv kanske jag kan locka med god öl och tillsammanstid med mig.  Det kommer säkert komma till lopp som jag ”snubblar” över och vill köra. Men nu har jag i alla fall en målbild framåt, vilket gör att det blir enklare att motivera mig själv att sticka ut och köra de där löppassen. Jag gillar ju faktiskt inte att springa, egentligen….

Torsdag = Septembersol

Jag har precis landat hemma efter en intensiv dag på jobb. Och vilket väder jag kom hem till. Helt galet skönt! Strålande sol, vindstilla och härlig värme.  Tar en snabb kaffe på altanen, bläddrar i trädgårdstidning och landar innan det är dags för rond två av dagen. Middag ska lagas (tortellini fylld med ricotta och citron serverad med kräftröra), träningskläder ska på och jag ska visst iväg på en föreläsning. Jag tror den handlar om att sluta leva genom sina prestationer. Alltid nyttigt att få sig en tankeställare.

Men nu 10min till av sol på näsan
Septembersol hörrni
Och hög luft
Balsam för själen

Onsdag = Packlista för en träningshelg

Inlägget innehåller information om kommande PR-resa till Tanum Strand

Jag ska ju iväg på Boost Camp på TanumStrand om 10 dagar. Det är ett helt fantastiskt gäng tjejer som kommer träna, äta gott och ha det bra tillsammans.  En av tjejerna är lite frågande kring vad som ska packas med. Hur mycket träningskläder behövs? Måste man ha med sig fyra par skor? Det pågår dessutom en diskussion kring om vi skulle kunna åka 5st i en kombi. Får vi plats? Takbox eller släpvagn var visst inte ett alternativ.  Så hur mycket grejer behöver man då ha med sig på en träningshelg. Räcker det inte bara med ett par skor, ett ombyte och ett gott humör? Läs nedan och fundera över de facto.

Förutsättningarna för helgen är som följer.
Vill man maxa träningen så kan man köra totalt 13 träningspass under helgen. Det är blandning mellan högintensivt (hög svettfaktor) och lågintensivt (det kan vara skönt med en extra tröja).  En del pass är inomhus, andra är utomhus. Då vi är på västkusten kan vädret vara allt från 20 grader och sol till nollgradigt och snårblåst.  TanumStrand har ett helt fantastiskt SPA som jag förutsätter att vi kommer spendera nån timme på. Det blir ”finmiddag” både lördag och söndag.

Så utifrån dessa givna förutsättningar kommer jag att packa:

4par skor (löparskor, inomhusträningsskor, snyggskor och baravaraskor/transportskor. Visst, man skulle kunna ta löparskorna som reseskor, men frågan är om de är torra på söndagen när vi ska åka hem. Det finns en risk för att de är marinerad i svett/gegga).
Minst 4 par träningstaijts (Här är frågan ”hur många par äger du?”.  Man blir ju rätt svettig. Kan vara skönt att byta vid lördag lunch. Om du ska köra utepass, räkna med att byxorna blir blöta och du vill byta dem efteråt. )
4st Kortärmade träningströjor/linnen

2st långärmade träningströjor (När man kör lågintensiva pass kan det vara skönt, eller vid utepassen)
Långärmad transport-tröja (Alltså en sån tröja man drar på sig mellan passen för att man inte ska bli kall när man rör sig mellan husen/salarna)
1st träningsoverall (Både jacka och byxor. Kvällspasset på lördagen kan bli kallt.)
Mössa/pannband och vantar (Okej, jag vet att det är september. Men när solen gått ner är det faktiskt kallt ute!)
2par kompressionsstrumpor (Skönt om det är kallt ute, eller om jag får för mig att faktiskt ta en runda i Grebbestad)
Minst 4par träningsstrumpor (Om du kör utepass packa extra. Finns risk för blöta fötter)
Minst 4st träningsBH.
Trosor (Alltså, här snackar vi rätt många par i funktionsmaterial. Jag vägrar trosskavsår! Är det dessutom så att bäckenbotten inte är i den bästa formen så packa flera par trosor och krydda lite med Tena….)
Snyggkläder till middagx2
Pyjamas
Badkläder

Necessären med innehåll (HÅRSNODDAR!)
Kläder att resa hem i (Detta kan vara lätt att glömma. Men om man inte tänker till så kan man bli tvungen att åka hem i svettiga strumpor och en härligt insvettad träningströja… )

Så åter till ursprungsfrågan.  Kommer vi kunna klämma in oss 5st + packning i en kombi?
Jag är tveksam, tyvärr.
Det hade ju varit galet roligt att åka tillsammans.

 

Tisdag = Dax att plocka tomater

Vi fortsätter med VABandet här hemma. Febern steg  under kvällen igår och nådde någon forma av topp under natten. Lillebror sov i min säng tillsammans med mannen. Och jag fick äran att sova i lillebrors säng.  Jag drog vinstlotten och fick sova hela natten. Enligt mannen vaknade lillebror fyra gånger under natten och klagade på halsont.  Nu på morgonen är han piggelin, precis som igår morse. Vi får se hur det blir med morgondagen. Om han håller sig feberfri underkvällen så blir det skola imorgon. Bara att vänta och se med andra ord.

 

Vi passade på att gå ut och plocka av lite tomater innan lunch. Mer för att komma ut och känna hur man mår. Det är tyvärr väldigt få tomter som är klara. Så frågan är nu hur vi ska göra med alla gröna. Ska man plocka av dem och låta de mogna inne. Inläggningar? Eller bara vänta tålmodigt på att dem mognar ute.

Måndag = Då kör vi VAB

Det var inte ett helt självklart beslut i morse att lillebror skulle få stanna hemma från skolan. Han var sådär halvfebrig. 37,5 grader och full fart. Men med kalla händer och glansiga ögon.  Jag tog ett beslut om att vi skulle stanna efter ett ganska långt övervägande.  Jag ifrågasatte mitt beslut fram till straxt efter lunch.  Vi tog en promenad efter vi ätit. Eller, jag knölade ner lillebror i vagnen (som är på tok förliten egentligen) och så gick vi ut på en 5km sväng. Jag fick rör lite på mig och lillebror fick lite frisk luft. Vi pratade konstant under promenaden. Både med varandra och korna.

Men så fort vi kom in kroknade han. Kinderna blossade, han frös och började klaga på ont i halsen och huvudet.  Just nu ligger han i soffan på nedervåningen och lyssnar på ”Nicke och Nilla”. Vi blir hemma imorgon med. Och som det ser ut nu kanske även på onsdag.

Nu är det bara att hålla tummarna att jag inte smittas. Det vaknas ju Rosa Bandet loppet i helgen och träningshelg på TanumStrand nästa helg.  Det blir att tokladda kroppen med vitlök och ingefära (placebo är också en effekt…)

Söndag = På´t igen bara

Den något uttråkade(oroliga) delen av familjen igår när pappan var ute och letade kontroller i skogen. Man har inte roligare än vad man gör sig.  

Jomenisst. Vi ska ut i skogen idag igen. Och leta kontroller och äta äggmackor. Det här med orientering är inte helt fel.  Det kan till och med vara så att det är helt rätt.  Skorna hann torka under natten. Det här med orientering är inget för dem som är rädda för lera och ständigt blöta fötter.

I eftermiddag ligger fokus på att beställa växter till rabatten på baksidan och att få ner alla de där 150 tulpanlökarna i jag köpt i jorden. Sen behöver buskar beskäras och rabatter höstgödslas. Jag hoppas att vädret blir lika fantastisk som det var igår. Sol, värme och vindstilla. T-shirt och flipflopp väder.

Neha
Om man skulle ta och packa ner det sista nu då
Typ kompassen
Sen är vi redo för skogen
Frågan är om skogen är redo för oss

Lördag = Hitta hem

Lördag. En galet skön sådan. På schemat idag stod orienterings tävling. Arosträffen.  Ljuvligt med en tävling som det bara tar ynka 20 min att åka till. Hela familjen var laddad. Lillebror sprang inskolning.  Storebror U1 och mannen i mitt liv slog till med att springa Ö7.

Min uppgift var att skugga storebror. Alltså springa bakom honom och agera stöd om så behövs. När man springer U1 får  även skuggan en karta och kan på så vis hjälpa till. Men jag struntade i att ta en karta idag. Tog inte ens fram kompassen. Jag och storebror kom överens om att jag skulle vara helt tyst, hela tiden, tills dess att han själv aktivt bad om hjälp.  Han bad aldrig om hjälp. Inte en endaste gång. När vi sprang över mållinjen hade jag inte sett kartan/banan som vi sprang.  Jag är grymt imponerad av storebror.

Mannen sprang bana för första gången på MASSOR med år(vi pratar sen medeltid…). Det var en förhållandevis lång bana i en svår skog fick vi höra, när han redan var där ute. Lillebror var lite orolig för far sin. Han sa att ”Tänk om det bara är vi och ledarna kvar tillslut. Och att de hittar pappa ute i skogen när de ska plocka in alla kontrollerna”. Nu hittade mannen hela vägen. Bommade ingen kontroll, men letade efter vissa mycket länge. I mål kom han, och vi andra i familjen kunde pusta ut. Ska jag vara ärlig så var jag aldrig orolig för att han inte skulle hitta. Men när det drog ut på tiden växte det en klump av oro i magen. En oro över att han kanske trampat snett och låg någon stans och hade ont.

Men alla hittade hem
Såklart
De kan ju det där med karta och kompass männen i mitt liv
Och i morgon är det min tur att springa bana, själv
Första gången sedan gymnasiet
Om jag vågar vill säga