Onsdag = Ny sport i huset

Morfar är här den här veckan och leker med barnen medans vi föräldrar startar upp jobbveckan.  Roligt å alla sätt och vis. Och skönt för oss föräldrar så klart. Med sig hem till oss hade morfar två stycken golfbagar med barnklubbor.  Inte helt otippat då morfar anser att just golf är en fantastisk sport.  Själv har jag givit golfandet ett försök när jag var yngre, men gav upp då bollen, klubban och jag inte var helt kompatibla. Och jag orkade inte lägga energi på att bygga upp ett närmre samarbete.

Två dagar i rad har morfar och barnen varit på rangen och slagit bollar. Var och en med sin egen teknik. Lillebror har testat igenom hela klubb-beståndet. Och jo, man kan så himla långt med en putter också, om man bara får pegga först.  Morfar köpte även in ett gäng luftbollar, så nu tränas det även på tomten. Gräsmattan, som fått kämpa hårt i torkan i sommar, har nu en yttligare en motståndare… eller två. Japp, pojkarna tränar hårt vilket leder till att en och annan grässvål flyger iväg.

Men golf alltså. En ny sport i familjen.  Vi får se om jag kör någon ny kampanj med målet att bli mer kompatibel med den där bollen och klubban. Barnen kan säkert lära mig.

Tisdag = God morgon

God morgon tisdag. Dagg i gräset och 11 grader varmt ute. Jag laddar för att ta cykeln till jobb idag.  Det ser ut att kunna bli en fin dag idag.  Barnen hänger med morfar  idag. Vi får se vad dem hittar på.  Någon form av utflykt låter det som. Själv ska jag njuta av att jobba i normaltempo och slippa lite av hämta/lämna barncirkusen.  En mjukstart på höstens arbetsvardag.

Nehe, om man skulle ta och sadla upp. Leta reda på vantar. Sedan ge sig iväg.

Fredag = Vinden viner

Bild från igår då storebror och kompis spenderade större delen av eftermiddagen läsandes i kojjan. 

Det är stormigt ute idag. Minst sagt.  Vinden viner runt huset, gässen går på sjön och träden viker sina kronor. Jag har flera gånger försökt att sätta mig ute i solen, för varmt är det, men snart gått in igen, då blåsten är för kraftig.  Vinden till tråds tog vi oss i alla fall ner till stranden för ett dopp. Bryggan såg ut som om den var på väg att slita sig, så mycket blåste det.  Det var pålandsvind, vilket vi var tacksamma för. Temperaturen var okej. Barnen hoppade i,  älskade att hoppa i vågorna och skrattade hjärtligt av allt plaskande.  Vi var i en bra stund, innan jag tvingade upp dem ur vattnet. Av någon underlig anledning frös dem inte. Men då läpparna var blå, och huden knottrade sig, tyckte jag att det borde vara dags.

Förutom bad har vi hunnit med springa, äta frukost med en god vän, baka plommonkaka, rensa bland lite leksaker och boka skidsemestern.
Imorgon drar vi iväg på orienteringstävling. Kanske en sväng på IKEA.  Och förhoppningsvis ett dopp i en något lugnare sjö.

Det blåser ute
om någon missat det

Tisdag = Middag med lillebror

Storebror åkte iväg till mormor idag. Eller, han följde med henne hem efter att hon varit här på besök. Och imorgon kommer han hem igen. Med tåg. Själv. För första gången. Japp, han ska träna på att åka tåg själv. Lillebror fick naturligtvis följa med han med, och träna på tågresande han också. Men lillebror bröt i hop av blotta tanken på att inte ha en vuxen med på tåget (jag tycker det är läskigt att inte ha en vuxen som jag känner med mig), så vi bestämde snabbt att lillebror får träna på att åka tåg utan vuxen, om en två år eller sådär, då tillsammans med storebror.  Det bestämdes även att lillebror ska få egentid med mormor en annan dag, lite som kompensation för att storebror nu får egentid med mormor.

 Så då var det alltså bara 75% av familjen kvar hemma.  Och det måste ju firas på något sätt. Och vilket bättre sätt kan man tänkas fira på, än att äta middag på lillebrors favoritställe. Stället som introducerad sötpotatispommesen för herrn.  Så vi packade in oss i bilen och åkte iväg.

Det blev högrevsburgare och sötpotatispommes, såklart. Lillebror fick en ”vanlig” storlek och klämde nästintill hela burgaren.  Han måste ha varit vrålhungrig. Själv åt jag en halloumiburgare, inte helt fel det heller vill jag lova. Även mannen åt en högrevsbugare. Och han var nog hungrigast av oss alla, för slurp sa det.  Efter middagen gick vi ut på piren till en, som lillebror kallade det, flytande park.  Där finns det ett mindre utegym, så lillebror självklart skulle testa. Har man laddat kroppen med massa energi, så måste den ju ut någon stans.

Och på något vis gick den där energin åt. För nu sover lillebror gott i sin säng. Ligger på laddning. Själv sitter jag med fötterna i ett fotbad och sippar på ett glas vin.  Utomhus. Denna sommar kära ni. Den går rakt in på första platsen när det gäller ljuva sommarkvällar. Fantastiskt är bara förnamnet.

Måndag = Studsande

Det blev en dag fylld av görande. Även fast jag igår tänkte att den skulle vara just ickerörlig. Jag och storebror började dagen med 4km jogg och småprat. Eller, jag pratade. Storebror var alldeles för trött. Inte för trött av springandet, utan sovtrött (någon tyckte att det inte räckte med att sova till 08…). När vi satt till frukost insåg jag att kylen behövdes fyllas på, och ungefär samtidigt kom ett SMS om att jag kunde hämta mina kläder som jag beställt på hala-rea-priset på Lindex. Så iväg med mig till shoppingcentret för att fylla på mat och kläder. Tog en extra sväng på KappAhl där de hade 70% på alla reakläder. Så nu är killarna kittade inför hösten.

Jag han lagom landa hemma innan grannfrun ringde och fråga om vi inte ville med till Yoump. Och varför inte? Jag hade ju faktiskt lovat killarna att vi skulle dit när min rygg kändes bättre, och det gör den ju faktiskt nu.  Så i med lite lunch och sedan iväg med oss.

Det blev en rolig timme. I en mycket behaglig temperatur, nästintill kallt faktiskt. Vi studsade högt, slog volter, kämpade på balansbommen, körde spökboll och skrattade.  Både jag och killarna hade nog kunnat hålla på ytterligare en timma.

FEtermiddagen gick sedan åt till trädgårds fix (jag och storebror snaggade lavendelhäcken), kompislek för lillebror och lite finsnickeri för mannen i mitt liv. Hipp som happ var klockan 19 och jag insåg att vi inte ätit middag.  Jag slängde ihop en pasta på 5min som var garanterat fri från grönsaker, vi åt och nu är vi alla redo för sängen. Jag hade en vision igår om att jag skulle ta mig ner till bryggan för att yoga, men nej. Det kommer inte att ske ikväll. jag är på tok för trött för det.

Så nu styr jag mot sängen. Hoppas att natten ger mig massor med energi. Imorgon ska jag in till jobb och jobba. Papper behöver scannas och listor behöver bockas av. Ser fram emot det. Gillar mitt jobb.  Älskar det till och med. Just nu i alla fall, vi får se hur jag känner i morgon när jag startar upp datorn. Spänningen är olidlig, kommer jag ihåg lösenorden, funkar scannern,  vad finns i pappersposten och hur smakar egentligen kaffet på jobb(när man varit utan det i 5v).

Söndag = Min födelsedag

Så har jag fått min födelsedag firad. Med paket, tårta och kärlek. Och mys med en liten diamant av sällan skådat slag.   Vi var hemma hos stormormor och firade. Stora familjen har blivit lite större, och då är stormormors hus en perfekt plats att träffas på. Halvvägs mellan de som bor längst ifrån varandra.  Sen ska jag inte sticka under stolen med att jag älskar hennes hus och tomt. Så många härliga minnen som bor där.  Sen är det så vackert. Och tryggt.  Så beständigt.

De blev ett fint firande tillsammans med lillasyster. Hon hade fixat både mat och tårtor. Och som jag blev bortskämd med paket. Det blev något vackert, något spännande, något för hälsan, något pysslat och något tekniskt.  Allt genomtänkt och väldigt precis jag.

Nu har vi landat hemma igen. Och jag känner mig rätt trött. Så det blir en tidig kväll. Planerna för imorgon är icke befintliga.  Eller, den kommer att börja med en löprunda, precis som de senaste veckorna, för att sedan handla om att göra så mycket som möjligt av det som känns rätt i stunden. Mer komplicerat än så behöver det inte vara.

Lördag = Världsliga ting, men….

Så var det dags igen. För den där fantastiska diskmaskinen att återigen packa ihop. Jag vet inte hur många gånger mannen har utfört HLR på den och jag hejjat på. Och i förrgår var det alltså dags igen.  Jag var iväg på event (måste skriva om det sen) och när jag kom hem på kvällen låg mannen på golvet och förhandlade med maskinen. Eller så här, han deklarerade att den var trasig och att han inte orkade laga den fler gånger. Så ”Bestäm vilken vi ska köpa, beställ den, så åker jag och hämtar den i morgon” lydde ordern.

Jag drog en djup suck.  Har inte nog saker packat ihop den här sommaren.  Detta blir sommaren av ”materiel i sönderfall”. Och det verkar vara en rådande trend i släkten.  Men det är väll bara att bita ihop och vara tacksam att det just bara handlar om materiella ting.

Nu har vi i alla fall en ny diskmaskin installerad och kaoset i köket faller nu inom den normala normen.
En vecka kvar på semestern
Till den önskar jag lagom varm, lyckliga barn och inga fler trasiga ting
(vi behöver inte dra en skiljelinje mellan materiellt och icke materiellt här.  Jag tycker vi inkluderar allt under ”ting”. Levande och skapade.)

Onsdag = Tack Juli, Välkommen Augusti

Juli, vilka minnen du lämnar bakom dig.  Familjetid i Sälen och på Västkusten. Otaliga dopp i 29gradiga pöölen. Tältövernattning. Premiärövernattning.  Besök i Abbekås. Sommarland x2.  Middag med barndomsvännerna.  Besök hos minikusinen. Trasig bil. Glass varje dag. Åska och skurar. Båttur med vänner. Temperaturer som vid medelhavet.  Spontanbesök md massor av spelande tillsammans med mormor.  Totalt eldningsförbud. Födelsedag.  Jakt på gigantgetingar.  Löpturer nästan varje dag. Ljumna kvällar och sovmornar.

Juli, den svettigaste månaden jag kan minnas
Tack för alla fina minnen
Och välkommen augusti
Min månad

Måndag = Semester-rörelse

Det har väll undgått få att jag lyckats springa regelbundet denna sommar.  Löparskorna har fått följa med när vi varit iväg. Jag har samlat lite kilometer här och där och slutat titta på hur snabbt det går, utan istället varit glad och tacksam att det går. Ni som känner mig vet dock att jag tycker att det är förbenat tråkigt att just springa. Jag förhandlar ständigt med mig själv inför ett pass. Vilket alltså blir flera gånger i veckan. Jag brukar skämtsamt säga att det är ”Antingen löpning eller Prozac”. Jag vet dock om att det finns allvar i det påståendet. För hade jag inte sprungit på som jag gör, hade jag vid vissa tillfällen i livet slagit mig hårt i stengolvet.  Jag hade inte stått där jag står, och mått som jag mår.

Hur som helst. Igår morse när jag skulle ut på en lite kortare runda på morgonen kom Storebror ner klampande för trappen samtidigt som jag knöt på mig skorna.  ”Ska du springa mamma?” ”Jaq, jag tänkte det. Vill du med?” ” Kan jag väll” Och så pep han upp för trappen, klädde på sig och hängde med ut. Det blev hälften av sträckan jag tänkt springa. Men bekom mig inte en endaste sekund. För jag och storebror kämpade på i värmen, pratade om ditt och datt och konstaterade efteråt att det här ska vi nu fortsätta med varannan dag tills skolan börjar.  För löpning handlar inte om att bli bra, det handlar om att må bra. Och igår hade jag förmånen att må bra redan under passet. Något som jag aldrig annars upplever.

Nu ska jag faktiskt snöra på mig skorna och bege mig ut
Japp, idag igen
Jag jobbar på att få till en vana
Som att borsta tänderna
Något man gör varje dag, om inget oförutsett (somnar på soffan) händer