Mammahjärtat som brister

En skilsmässa är alltid en skilsmässa. Det går inte att komma ifrån att det är tufft, obehagligt, skitjobbigt. Fruktansvärt. Oavsett om man slutar som vänner eller inte. Det blir tufft. Tyvärr. Jag önskar så många gånger att jag kunde gå tillbaka och gjort det annorlunda. Jag gjorde så många fel när jag trodde att jag gjorde rätt. Jag avslutade saker utan förklaring. Och det kommer tillbaka mot en till slut.

God Morgon vänner!

Det är onsdag och jag kände mig sådär orolig i kroppen när jag vaknade tidigt i morse. Det var riktigt obehagligt och jag kunde inte ligga kvar i sängen. Varför blir det så? Jag har för mycket runt mig, i mitt huvud och för mycket att göra helt enkelt. Det måste vara så.

I måndags hämtade jag min dotter hos hennes pappa. Mammahjärtat blev helt igen. Jag tänker inte gå in på min skilsmässa här, men jag önskar verkligen att det såg annorlunda ut. Jag har aldrig varit så här trött i hela mitt liv. Jag har aldrig tänkt så mycket som jag gör nu. Oavsett vad alla runt om säger så vill jag ingen människa något illa. Jag vill att barnen ska få en trygg uppväxt med sin mamma och pappa, oavsett om dom bor ihop eller inte. Det viktigaste för mig är att lyssna till barnens viljor i dagsläget.

 

collage_januari2018

 

Idag går vi också in på januari månads sista dag. Det är den 31 januari och när jag blickar tillbaka har det varit en turbulent månad. Jag har startat min körkortsutbildning på riktigt, med dunder och brak. Det går jättebra och jag ser ljust på framtiden. Om jag fortsätter i den takt jag kör nu kommer jag ha körkortet till sommaren, precis som jag önskar. Sen har det, som alltid, varit mycket fotboll. Det är livet med fotbollsbarn. Snart blir det ännu mer när Agnes fotboll drar igång – där jag i höstas skrev upp mig som tränare…

Vi har sett Disney On Ice med goda vänner, bott på hotell en natt barnen och jag, ätit gott och gjort en liten resa till Gotland. Ibland allt detta har vi också hunnit med sjukdomar, barnplanering (jag och barnens pappa), skridskoåkning och utflykt med skolan.

 

Med januari kommer många minnen. En del vill jag behålla, andra kastar jag bort. Nu blickar vi framåt och välkomnar februari med öppna armar. Vi startar veckan med dop.

Osmo Mobile

Man skulle nog kunna säga att jag är lite av en tekniknörd. I alla fall vissa perioder och vid vissa tillfällen. Som t.ex nu.

 

För några veckor sedan, innan jul, var jag på en fotbollscup. Jag stod och pratade med min pappa och två andra föräldrar till killar i laget. Vi har en grej att alltid livesända fotbollsmatcherna på Facebook för alla som inte kan vara på plats exempelvis. Den här gången var det jag som filmade och jag kände ganska snabbt att det blev skakigt och svårt att filma med mobilen. Dock finns det inget annat sätt att göra det på, det är mobilen som gäller när det ska upp live. Då kläckte min pappa ur sig den briljanta idén att jag skulle titta på en stabilisator. Det finns alltså en ”selfiestick” (jag är fullt medveten om att så inte är fallet, men det är enda sättet jag kan förklara det på) för mobilen som gör att du får bättre filmer.

Jag började genast att google på detta och hittade den. En av dom åtminstone. För dryga 3000 kr kunden den bli min. Hmm, där och då kändes det som lite mycket pengar för något som jag bara skulle använda till fotbollsmatcherna. Även om dom är många så kändes det inte helt rätt. Dagarna gick och jag kunde inte sluta tänka på den. Så för några dagar sedan gick jag in och köpte den. Tekniknörden i mig vann denna gång.

 

 

Idag är det slutspel för laget. Julius är inte med denna gång eftersom han inte kunnat spela hela cupen, men vi ska iväg och titta på den innan vi åker in till stan för att se Sunes jul på Cirkus. Det är alltså ett perfekt tillfälle att testa min ”selfie-stick”.

Morgon på hotell

Att jag älskar mat är ingen hemlighet. Frukost är dagens godaste mål om ni frågar mig. Jag älskar det och äter gärna länge och i omgångar. Jag har lite svårt att äta direkt när jag vaknar däremot så vardagarna blir det frukost på jobbet. Bästa sättet att få i sig ordentligt då.

Det är så lyxigt att ta upp frukosten på rummet när man bor på hotell. Jag har gjort det en gång per vistelse de senaste gångerna. Uppskattat av alla. Barnen kan sova längre, jag kan dricka kaffe och se på Nyhetsmorgon samtidigt. Win win.

Under helgen tänkte jag på mitt nyårslöfte. För första gången på länge har jag gett mig en utmaning som jag tänker hålla. Jag ska inte snooza på morgonen. Det låter lättare än vad det är. Att gå upp när klockan ringer brukade inte vara ett problem för mig, men sen hände något och kroppen sa ifrån. Jag har behövt mer sömn än vanligt den senaste tiden och det har gjort att jag snoozar och istället får bråttom på morgonen. Hur mycket jag än planerat så blir det stress. Inte bra. Så från och med nu – inget mer snoozande. Nu ska jag börja lägga mig i tid och gå upp när jag ska för att hinna med allt.

Önska mig lycka till!

Idag väntar bio och sen hemgång. Regnet smattrar på rutan så vi får nog se till att ordna paraply innan vi gör något annat.

En dag på stan med barnen

Och så kom kvällen. En av dom finaste och bästa dagarna, men också den tuffaste, har spenderats i stan med barnen. Vi kom lite ur fas med maten idag märkte jag på barnen. Att vakna sent, äta frukost till lunch och lunch till middag, kan få vem som helst på dåligt humör. Det är förlåtet och glömt.

Jag hade en liten stund där som jag tänkte att jag checkar ut från hotellet och åker hemåt istället. Men det vände ganska snabbt när vi alla ätit.

Vi promenerade hand i hand (åtminstone större delen av tiden), shoppade, tittade på skridskoåkande människor och åt god mat på Fridays där vi fick utmärkt service. Som alltid när jag varit där.

När jag gick omkring i Kungsträdgården kände jag att nästa gång måste jag åka hit ensam. Jag saknade den där känslan av lugnet att bara kunna tänka på mig själv. Dricka en take away-kaffe och titta på människor. Kanske ta ett glas vin på en bar och sen åka till hotellet och sova. Vilken lyx! Inte för att jag inte vill vara hemma, utan för att jag behöver tiden ensam ibland. Tänka, sova, bara vara. Jag måste våga släppa taget om allt för en liten stund. Jag behöver inte alltid ha kontroll. Det är dock en skitläskig tanke. Ångestframkallande.

Nu är det dags att släcka lampan och njuta av en god natts sömn. Utsikten så här på kvällen är härlig. Jag hör Stockholmstrafiken och känner mig lugn. I morgon bitti får vi upp frukosten på rummet och det är en extrem lyx som jag alltid måste unna mig åtminstone en gång när jag sover på hotell.

Det är något speciellt med hotellfrukosten, men att få upp den på rummet och äta i sängen. Gudomligt! Jag som annars avskyr att äta i sängen älskar det när jag sover borta.

Incheckade på Sheraton

Det här gick ju bra. Jag med mitt katastrofala lokalsinne hittade hit också, med lite (läs mycket) hjälp av min goda vän och Google Maps. Ja, det är lite sjukt egentligen med tanke på att jag bor i Stockholm, men jag skyller på att jag allt för sällan varit inne i stora staden på senaste tiden. Det får vi ändra på. Kanske skulle jag turista i min egen stad? Det vore kanske något. Om inte annat skulle det vara bra för mig att strosa omkring på stadens gator och se det jag aldrig annars skulle upptäcka. Tål att tänkas på.

 

 

Barnen ligger i en säng, jag har tagit den andra. När jag bokade hotellet stod det att rummet hade en king size-bed och då bestämde jag mig för att inte ta in en extrasäng till ett av barnen. Tänkte att vi kunde sova i samma. Tjejen som hjälpte oss vid incheckningen sa att dom delat på sängen då det var två barn och en vuxen, och jag undrar hur stor king size är egentligen. Jag tycker att den sängen jag ska sova i ikväll är gigantisk.

 

Nu ska jag göra mig i ordning så vi kan ge oss ut på stan en sväng. Lite shopping och sen middag. Jag har bokat bord på Friday´s ikväll. Mums!

Road Trip

Är det någon som spelat Resan någon gång?

 

Det finns spel och så finns det Spel. Just det här spelet, som för övrigt inte alls såg ut så här när jag var mindre, var ett sånt där spel som jag och min bästa vän älskade. Vi spelade det väldigt ofta. När jag sedan hittade det, efter många månaders letande, blev jag så glad och tänkte att det skulle vara en utmärkt julklapp till mina barn. Jag ville så gärna visa dom spelet som jag älskade när jag var mindre.

 

Vet egentligen inte hur jag tänkte där och då. Varför skulle mina barn över huvud taget vilja spela det spelet jag spelade som mindre, när det idag finns så mycket roliga spel. Det är väl kanske tur att dom gjort en uppdatering när jag tänker efter.

 

I alla fall. Det här spelet går alltså ut på att ta sig till alla länder i Norden. Du behöver inte, som förr, ta dig till huvudstaden, utan idag räcker det med att du tar dig till en av stjärnorna som är markerad på kartan. Till hjälp har du tre stycken kort som visar med vilket fordon du kan ta dig runt. Ja, ni hör hur simpelt det låter och det är verkligen lätt. Men kul. Det är minst lika kul som jag minns det.

God Jul!

Och God Morgon!

 

 

Vilken känsla att vakna upp till julafton. Den här senaste månaden har gått så fort att jag knappt hunnit med. Jag älskar den här tiden på året men skulle önska mig snö.

 

Barnen ligger i sängen och ser på roliga klipp. Dom skrattar och myser i sina nya onepiece. För något år sedan började jag och barnens pappa att ge dom varsitt mjukt paket på morgonen. Dels för att dom inte skulle behöva vänta hela dagen på att få öppna julklappar och dels för att jag själv tycker att det är väldigt mysigt att göra så. Jag ville skapa en tradition. Att då ge dom ett mjukt paket visade sig vara perfekt. Det har varit pyjamas, morgonrock, kläder till kvällen osv. Den här traditionen är inget jag vill bryta bara för att vi gått ifrån varandra, nej jag håller fast vid den och så länge jag firar jul med mina barn på julaftons morgon kommer dom fortsätta få sina mjuka paket. Den här morgonen var det alltså varsin onepiece som låg i paketen.

 

Nyast i familjen

Familjen samlad och vi vaknar upp till söndag. En härlig morgon då vi kunde sova ut, vakna något utvilade och med en spännande agenda att se fram emot. Det här kommer bli en riktigt bra dag.

 

 

God morgon!

 

Jag sitter med morgonens andra kopp i handen och njuter av att bara få vara. Gårdagen slutade med rödvin och massa godsaker till Så Mycket Bättre. Jag hade dom bästa bredvid mig i soffan och njöt av att äntligen få vara tillsammans igen.

Den här dagen bjuder på ett besök inne i den stora staden. Jag ska ha en tjejdag tillsammans med min dotter då vi ska besöka min brorsas kontor samt göra ett besök hos min brorsas sambo på balettakademin. Det kommer bli mys. Julle följer inte med denna gång då han har träning. Inomhus-säsongen har dragit i gång parallellt med att dom kör utomhus så nu är det alla möjliga skor och kläder som vi ska hålla reda på. I veckan här kom mina föräldrar hem med ett par nya fotbollsskor för inomhusbruk och i fredags var första gången dom användes – och självklart fick Julle skavsår. Igår köptes bra sporttejp för att förhindra detta. Vi testar att tejpa idag på träningen och håller tummarna att det fungerar. Nästa helg är det cup och då behöver skorna fungera. Även om det är fel färger så är dom grymma.

 

Nu ska jag fylla på min kopp med lite varmt kaffe. Det svalnar fort när man gör annat. Puss och kram.

 

Att shoppa är inte min grej

Jag undviker helst att handla under löningshelger. Hur mycket jag än gillar att shoppa så har jag inte tålamod med människor i dessa tider. Jag har aldrig varit bra på att handla kläder, jag shoppar mer än gärna möbler eller mindre inredningsprylar, men just kläder har aldrig varit min grej. Däremot kan jag tycka att det är lite roligt att strötitta, medan någon annan shoppar. Hittar jag något då är jag ganska duktig på att slå till. Att spontanhandla är min melodi (När det kommer till kläder).

 

Idag gav jag mig i alla fall ut. Jag kände att jag var tvungen att köpa ett par jeans. I min garderob finns det i dagsläget 34 (!!) par byxor, men endast 1 par sitter bra. Eftersom jag är på väg neråt nu, och hoppas kunna nå min målvikt inom snar framtid, känner jag att det är väldigt illa att köpa fler par byxor, men jag måste ha något att sätta på mig nu när vintern kommer. Jag kan inte ha kjol varje dag. Så jag åkte faktiskt till Lager 157 och köpte 3 par byxor. Nu har jag något att sätta på mig till den dagen byxorna i garderoben passar. För det kommer dom göra snart. Det vet jag.

 

Tycker ni om att shoppa?

 new_in_clothes När man hittar ett par jeans som funkar är det lika bra att köpa ett par i svart och ett par i mörkblått. Skönaste grå tjocktröjan fick jag också med hem i en storlek större dock för att jag tänkte att det skulle vara mysigt – där hade jag nog fel. Den känns lite stor. Men det får vara, hellre för stor än tvärtom.

Ikväll kommer min dotter hem från sin pappa. Som jag har längtat efter henne. Jag sover verkligen inte lika bra när barnen inte sover hos mig. Det är såklart något jag får vänja mig vid, men ändå..konstigt är det. När alla är samlade blir det lördagsgodis framför Så Mycket Bättre. Men nu, innan jag skickar iväg min son till bowlingen med kusiner ska jag måla. Vi har plockat fram färgpennor och jag har snott en målarbok av barnen. Det är verkligen rogivande att sitta och färglägga. Min son är väldigt duktig på att rita och gör det ordentligt. Han är noga och intresserad. Han tecknar heter det väl mer. Jag har aldrig haft den talangen, streckgubbar är mer min melodi så jag håller mig till att färglägga.

När man hör bra musik

Det är redan torsdag morgon och snart knackar helgen på igen. J har tre träningar kvar den här veckan så för min del kommer det bli väldigt mycket fotboll. A kommer få gå hem med en kompis idag och i morgon åker hon till sin pappa så hon skuttar på små rosa moln. Jag har väl försökt att inte planera helgen allt för mycket, det är redan så mycket att göra, men en tur in till stan står högst upp på min lista.

God Morgon!

 

 

 

Igår när jag var hemma satte jag mig och gick igenom lite gamla skivor. Jag upptäckte låtar från förr som drog mig tillbaka till olika tider i livet. Det är så härligt att få minnas. När jag pratade med A senare under kvällen frågar hon mig vad min största skräck är, vad jag är mest rädd för. Jag svarade henne att det är väldigt enkelt, jag är mest rädd för att inte få minnas mer. Min kloka lilla fantastiska tjej säger då till mig: ”Det är lugnt mamma. Jag kan hjälpa dig”. Ögonen vattnades och hon tittade på mig på det där sättet som bara hon kan. Kärlek.
Nu ska jag sätta igång lite härlig musik, göra klart barnens gröt och sedan väcka dom lite försiktigt.