Kroppen efter graviditeten v2.0

Jag minns hur jag mådde efter jag hade varit gravid med Merlin. Plufsig, säckig. Sunkig.
Jag tränade benhårt och fick med tiden någorlunda resultat och var relativt nöjd med hur jag såg ut. Sen blev jag gravid igen och nu är jag i det läget där jag känner mig sådär mindre piffig igen.
Den här gången känns det dock omöjligt; jag ser inget resultat.
Visst, jag har dåligt tålamod men jag går inte efter vikt eller måttband – utan efter känslan och hur kläderna sitter. Vad jag ser i spegeln. Och vad jag ser är inte i närheten av vart jag vill vara; där jag var innan jag blev gravid igen.

Jag äter nyttigt och bra och jag tränar bra. Men det vill sig liksom inte; det är som om kroppen stagnerat. Framförallt är det magen som bara inte vill ge med sig eller stärkas upp igen. Lily är nu över 1 år och vid det laget med Merlin var jag redan i god form. Det är dumt att jämföra, jag vet, men det är svårt att inte göra det. Jag är ju inte bekväm i min kropp, inte det minsta.

Det kan tyckas ytligt att vara fixerad vid sin kropp när man har två friska, underbara barn men vet du? Det skiner jag fullständigt i. Min kropp har gått igenom två graviditeter på kort tid, visst, men det ser mer ut som att den åldrats 30 år på 3. Att se andra mammor som bara ”bounce back” och inte alls förstår problemet är smärre ennerverande. Även där, dumt att jämföra, men vem har sagt att man måste vara smart hela tiden.

Jag hoppas att jag en dag kan se tillbaka på det här inlägget och skratta åt mig själv och min otålighet. Men just nu är jag lite sur. Helt enkelt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *