Och det var den tiden.

Jag är officiellt inte längre på mammaledighet sen i måndags. Då jag jobbar som konsult hade jag dock inget uppdrag att gå tillbaka till så jag är hemma än, men på onsdag nästa vecka ska jag ut och arbeta igen. Folk har sagt att ”tiden går så snabbt” men ett tag kändes det som om den inte rörde sig alls, särskilt de dagar då Merlin inte gjorde annat än skrek konstant.
Nu när det gått ett år så känns det såklart som om det har gått väldigt snabbt och det nästan blir som att starta om på nytt med det hela; kallpratet, lunchtider, trängas bland folk på bussar och tåg. Å ena sidan lockar det ju inte när man fått vara med sin älskling de där kalla mornarna, men å andra sidan så tycker jag även att det kan bli lite skönt att få återgå till ekorrhjulet. Nu vet jag inte vad mitt uppdrag kommer att innebära i praktiken, men oavsett så ska det bli skönt att få gå en dag utan att man är nerkladdad i någon oigenkännlig röra.

Fästmannen ska nu vara hemma i tre månader och jag tror han tycker det är skönt med lite mjukstart då jag är hemma, men från nästa vecka är han själv och jag tycker det ska bli kul att se vad han tycker om det. Sen i januari är det dags för Merlin att börja förskolan, vilket jag hoppas och tror att han verkligen kommer tycka om. Sen att jag kommer vara den jobbiga mamman som inte kan slappna av – det får jag ta då. 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *